Damerna på bilden är faktiskt en del av en mycket lång svensk mattradition. Åtminstone sedan 1500-talet har vi ätit den jästa fisken, det vill säga surströmming. Annars är jäsning en konserveringsmetod som funnits mycket längre än så. Men under 1500-talet var salt dyrt och en bristvara i Sverige. Därför testade man att salta in strömmingen med mindre salt. Fisken jäste då till angenäm styrka och smak som uppskattades av allmogen. Stor succé. 

Även om saltbristens tider för länge sedan är förbi har surströmmingen hållit sitt grepp om de norrländska smaklökarna. I rättvisans namn ska sägas att den jästa strömmingen inte uppskattas av alla. Å andra sidan – de som uppskattar den gör det med stor entusiasm – och under vissa ritualer.

De ortodoxa äter väl fortfarande med kniv och gaffel på tallrik med mandelpotatis och finhackad lök. Tunnbrödsmackan är ett måste. Dryck? Vissa framhärdar i att mjölk(!) är det bästa. Pilsner och snaps säger andra.

Klämman har vunnit terräng under senare år. En dubbelmacka på hårt tunnbröd med skivad mandelpotatis och surströmmingen i strimlor. Tomat och gräddfil är vanliga tillbehör.

Smaklig måltid.